An example search has returned 50 entries
’Ahbínídą́ą́’ t’óó ’ahodiyeeshdláałgo biniinaa ’ólta’di doo hah níyáa da.
morning-past with pretend-1-move.Prog-GO 3-because school-at NEG quickly 1-go.P NEG
listen
I was late getting to school this morning because I dilly-dallied on the way.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -dą́ą́’ past timefind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- t’óó withfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- hah, hahí fast, quickfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’Áłtsé nééł’į́į́’ ’áko ’índa ’ííyą́ą́’.
first 1-look.P after.that 1.eat.P-jí
on the side of, in the direction of, in the manner of
bookmark-ni
-ts’ąą
concealed from, out of reach
bookmarkbik’ídóhdis
3DO-2dpl-wrap.it.around.it.ICh’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.
food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CIChidí ’anáshdlééh, háálá doo naalnish da.
car 3-1-repair.I because NEG 3-work.I NEGChidí naat’a’í nihił dah diit’a’.
airplane 1dpl-with up 3-fly.PDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIDa’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?
Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.FDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDiné bikéyah bikáa’gi łáhágóó ninádahałtį́įh łeh.
Navajo 3-land 3-on-at a.few.places areal-rain.I usuallyDiné k’asdą́ą́’ t’áá ’ałtso bichidí dahólǫ́ dííshjį́į́góó.
person nearly everyone 3-car pl-exist.N nowadaysDííshjį́į́góó shizhé’é łáháda bił ná’ahiistsééh.
nowadays 1-father seldom 3-with RECP-1-see.RDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDoo chosh shijooł’į́į́’ léi’gi’ ’át’éégóó shił hóyéé’.
NEG 3-1-make.use.O proof.against-NEG 1-with lazy.NIGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?
what-Q 2-father 3-3-buy.PHa’ąądi dibé bighan.
areal-other.side sheep 3-corralhaołgéésh
3DO-2dpl-cut.it.out.IHáágóóshą díníyá?
where-to.Q 2-go.FHooghangóó nikéédeeshdááł nisin ndi ółta’di ’éí náshiilkááh.
home-toward 1-go.F 1-want.NI but school-at there 1-spend.night.N CHECK VERB GLOSSESjiyą́
3DO-4-eat.it.Ijiłbéézh
3DO-4-boil.it.IMą’iitsoh shik’iilwodgo tsékooh góyaa bidááłgo’.
wolf 1-3-attack-COMP canyon areal-down 3-1-push.PMósí yázhí bimá yits’ą́ą́’ yóó’ííyá.
kitten 2-mother 3-from away-3-go.PNa’nííshee’ dóó k’ad éí dah ’iishtł’ó.
3-1-warp.P and now TOP up 3-1-tie.DINaakidi ’oolkiłgo ’áko ’índa ’áajigo dah diiyá.
two.at time-GO after.that. towards.GO start 1.go.INádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FShicheii béeso bideená naalnish.
1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.IShicheii bighangóó yishááł.
1-grandfather house-toward 1-go.ProgShicheii haastihgo łáháda ninálnish.
1-grandfather 3-become.old.P-GO seldom 3-work.RShimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.
1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.PShiyáázh shaa yógháah le’ nissingo sédá.
my.son 1-for 3-arrive.O hope 3-1-want.CI-GO 1-sit.IShiye’ éí naaki béeso yideená chidí yésį́.
1-son TOP two money 3-exchange.for car 3-stand.SPNt’áá gééd
T’ááłáhádi kin binída’shiilzhiizh dóó hooghangóó dah ńdiikai.
once-at house 3-into-Pl-1dpl-dance.P home-toward start start-1dpl-go.pl.PTó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áh’hoot’ééh dooleeł.
water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future
listen
Drink lots of water so that you can be healthy.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’áko so, so that, so thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- -tah, -taa-, -ta- among, mixingfind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- dooleeł futurefind in Navajo Adverb Lexicon
- dooleeł futurefind in Navajo Adverb Lexicon