An example search has returned 50 entries
’Ahbínígo ch’éshááh ’áádóó sodiszįįh.
morning-GO 1-go.out.U and.then 1-pray.U’Ahwééh bee yishdlį́hígíí bikáá’ ’adání bikáá’ dah yish’ááh.
coffee 3-with 3-1-drink.P-NOM table 3-on up 3-1-put.SRO.U
listen
Whenever he finishes drinking his coffee he places it on the table.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yishdlą́ drink itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Usitative (U)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- instrumental
- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Na’nízhoozhídi kééhasht’į́ ńt’éé’.
formerly Gallup-at 1-live.I pastChidí kǫ́ǫ́ ndaajeehígíí t’áá ’ániidígo dahodeezlįįd.
car here 3-run.pl.I-COMP just recently pl-3-become.PDa’ ’áájí ’ałdó’ ’áłah ’azlį́į́’?
Q that-side also meeting 1-happen.PDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.Pdaooshóó’
pl-3DO-2dpl-brush/comb.it.Pdaoołhį́į́’
pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).Pdashoołbéézh
pl-3DO-2dpl-boil.it.Pdayííłhį́į́’
pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).Pdiilbish
3DO-1dpl-boil.it.FDíí tsin ’ał’oh neel’ą́.
this stick RECIP-less.than 3-reach.NPDooshą’ gah t’áá gééd náshdááh lá.
ensure rabbit just without 1-return.I DISCDziłdę́ę́’ hoołtį́į́ł ńt’éé’ t’áá nihich’į’jį’ ’ásdįįd.
mountain-from areal-rain.Prg past just 1pl-toward-up.to 3-disappear.PDziłdę́ę́’ hoołtį́į́ł ńt’éé’ t’áá nihich’į’jį’ ’ásdįįd.
mountain-from areal-rain.Prg past just 1pl-toward-up.to 3-disappear.Pdíníłkaad
3DO-2-start.to.herd.them.(animals).Istart to herd them (animals), 2nd person singular
bookmarkGohwééh ła’ shaa níkaah.
coffee some 1-to 2-give.OC.IHa’át’íísh nizhé’é yaa naaghá?
what-Q 2-father 3-about 3-do.CIHaahláyéé ’ajiiłhosh.
don’t.dare 4-sleep.Ihadasiigeed
pl-3DO-1dpl-dig.it.out.Phadazhneeshchaad
pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).Pcard it (as in wool), 4th person plural
bookmarkhadeeshtééł
3DO-1-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 1st person singular
bookmarkhadiiltééł
3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 1st person dual
bookmarkHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.PDid s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmarkK’ad cháshk’eh góyaa tó de ’anool’ąął.
now wash down water up 3-rise.ProgKintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz
areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.PNaakidi tsin sitą́ądi daats’í kinaaldá bił ’ahééniijéé’.
two mile 3-run.pl.P-at maybe purberty.ceremony 3-with RECIP-1dpl-run.pl.PNá’oolkiłí sits’ą́ą́’ tanáóó’nił lágo!
watch 1-away 3-1-take.apart.O don’tNáás heesháałgo chidí bine’ ’ííyá.
forward 1-step.Prog-GO car 3-behind 1-go.PNi daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CINichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car Q where-at 3-2-park.PNichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEGniyą́
3DO-2-eat.it.IShí shighan nihígíí bilááh ’áhoníltso.
1 1-house 2-Comp 3-bigger areal-big.NISitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.
Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.UT’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.
still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.about.SPN pastTó diłhił bá hooghan góne’ sáanii ’ałk’iijée’go hááhgóóshį́į́ jó shí da ’adadanishchidgo sédá.
bar 3-at women RECIP-3-fight.P-GO very instead 1-flinch.I-GO 1-sit.PTł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.
outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.I
listen
I put some more oak on top of the fire burning outside.
bookmark- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- diltłi’ burnfind in Navajo Verb Modes
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- dináádish’nííł put more of them into the firefind in Navajo Verb Modes
- tł’óo’di outsidefind in Navajo Adverb Lexicon
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon