An example search has returned 50 entries

’Azhą́ nízaadi naagháa ndi bídin nishłį́.

even.though 3-be.far.away.NI-at 3-walks even.though 3-in.need.of 1-be.NI

’Azhą́ ts’aa’ nízhóní ndi ’áłts’íísí.

even.though basket 3-be.pretty.NI even.though 3-be.small.NI

’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.

long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay

’Ólta’di ’áłchíní binaashii sédáago ’ííníshta’.

school-at children 3-across.from 1-sit.SNP 3-read.NI

’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?

yesterday-Q 2-work.P

-ch’a

scold

-diníná

-jí

-k’ee

Ahwééh yishdlį́į́ ’áko ’índa ch’éénásdzíd.

coffee 3-1.drink.P when 3-1.wake.up.P

bik’ídadohdis

pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.I

Ch’ééh déyá léi’ t’óó hanáshyį́į́h.

try 1.go.P since just 1.rest.I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.

formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo baa ’áhonissin da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫd bik’i’diitą́.

formerly Navajo language research NEG 3-about 1-aware.CI NEG | now TOP at.least 3-of-1-understand.P

daoołhį́į́’

pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).P

Dibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh naanááshwoł.

sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.P

diilbish

3DO-1dpl-boil.it.F

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Diné ła’ nizhónígo kéédahojit’į́ danihó’ní, ’áko ndi doo ’ákót’ée da

People some 1-nice-GO 4-3-reside.NI 3-Pl. 4-think.CI

People some 1-nice-GO 4-3-reside.NI 3-Pl. 4-think.CI

Díigi ’át’éego yigááł.

this-similar.to 3-walk.Prog
listenloadingplaying

This is the way he walks.

Díkwíí lá ninááhai?

how.many Q 2-winter
listenloadingplaying

How old are you?

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NI

ha’át’éédę́ę́’

here from

Ha’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?

what Q 2-father 3-about 3-do.CI

haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)

listenloadingplaying

how is it, what is its condition

Haa’í lá neezgai?

where Q 3-hurt.N
listenloadingplaying

Where does it hurt?

hadeizgeed

pl-3DO-3dpl-dig.it.out.P

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with area-good.N neg

haniilchaad

3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).P

hanííłchaad

3DO-1-card.it.(as.in.wool).P

Hái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?

who DA Q boat 3-4-make.P DISC
listenloadingplaying

(I wonder) who made this boat?

Hwééldigóó nda’aznánę́ędą́ą́’ nihahastóí yę́ę ła’ béédaho’dooszįįd.

listenloadingplaying

Jooł ’ahííłhan ’áádóó ’atiin dóó ’anít’i’ báhátis ’eelts’id.

ball 3-1-throw.P and.then road and fence 3-over 3-move.SRO.P

k’adę́ę lágo

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Nibéézh bee hane’é doo ndi naalnish da.

2-cellphone NEG but 3-work.P NEG

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car Q where-at 3-2-park.P

Nidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?

2-cold.I-Q or NEG-Q 2-cold.I-Q NEG

Shi’éé’ kin bikáá’dóó hadah (or bidah, ’adah) ’ahé’ah.

1-clothes house 3-on-from areal-downward 3-1-toss.FFO.P

Shidá’í dóola yilááh ’ábóodziil jiní.

1-Uncle bull 3-greater 3-strong.NI 4-say.P
listenloadingplaying

It is said that my uncle is stronger than a bull.

Shighandóó ndáá’góó ’ada’iisdee’go nihí ’éí t’áá yiike’.

1-home-from war.ceremony-to 3-go.away.P we.du.pl TOP just 1du-remain.behind.P

Shilééchąą’í yázhí táa’go tsásk’eh yiyaa ’ahííjéé’.

1-dog small three-comp bed 3-under 3-lie.pl.NP
listenloadingplaying

My three puppies are lying with part of their bodies extending under the bed.

Shínaaí chidí b dah diilwodgo bizánághah góne’ łeezh ’adzíísi’.

older.brother car 3-with up 3-run.I-GO 3-around areal-in dust 3-trail.P
listenloadingplaying

When my older brother started off in the car he left a trail of dust around the corner.

Sikétsíín diniihgo bik’í’dísdis.

1-ankle pain-GO 3-wrap.I
listenloadingplaying

My ankle aches so I’m wrapping it

T’ahdiísh nahałtin?

still-Q area-rain.CI
listenloadingplaying

Is it still raining?

Tó bidinínáágóó ni’ bikáá’ hasé’éél.

water 3-opposite-toward land 3-on 1-float.P

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI

yishbéézh

3DO-3-boil.it.P

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P