An example search has returned 50 entries
’Aoo’, shí dó’ t’áá ’ákwíinissin.
yes1 also just 1-think.so.NI’Asdzą́ą́ Báhóózhóní yinishyée dooleeł.
woman happy 1-called.NI FUT’Atiin bąąhgóó béésh halne’é tsin bá ’adaaz’á.
road 3-along.side telephone pole 3-for 3Pl-stand.upright.SPN’Awéé’ dah biséłdá.
baby up 3-1-CAUS-hold.AnO.SPNI’m holding the baby in a sitting position.
bookmark’Ałk’idą́ą́’ Naayéé’ Neizghání ha’a’aahjigo ’atsiniltł’ish bił dah yizdéél jiní.
long.ago Monster Slayer east-to lightning 3-with up 3-move.SFO.P 4-say’Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P
listen
Don’t forget that I put the stew on the stove.
bookmark- ’ííshją́ą́ certainlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- dah up at an elevation, off, static, holdingfind in Navajo Adverb Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- shishkaah put it on a surface (OC)find in Navajo Verb Modes
’Ííyą́ą́’ dóó bik’ijį’ tsinyaagi nétį́į́ dóó ’iiłhaazh.
1-eat.P and 3-after tree-under-at.spec 1-lie.down.P and 1-sleep.PBéésh bee hane’é bił nááshbał.
phone 3-with 1-whirl.ProgCh’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.
watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.RDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.Pdadidoołhįh
pl-3DO-2dpl-melt.it.Fdadiilyį́į́’
pl-3DO-1dpl-melt.it.PDah doónááł lágo!
up 2-go.F don’tdaołbéézh
pl-3DO-2dpl-boil.it.Idididiiljah
3DO-1dpl-start.fire.FDíí tsin ’ał’oh neel’ą́.
this stick RECIP-less.than 3-reach.NPdoo deighánígóó
Ha’át’ííshą’ hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.Phadadoołbįįd
pl-3DO-2dpl-fill.something.up.with.it.Pfill something up with it, 2nd person plural
bookmarkHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.PHastiin éí tsídii ła’ ’adah ’ayídzí’ą́.
man TOP bird INDEF down 3-3-knock.off.SRO.Pháálá
becauseHágoónee’, t’áá ’ákódí shahane’.
well that’s.all 1-storyHiłiijį́į’go sha’áłchíní bił kįįh nááshkai.
evening-to-GO 1-children 3-with into.town 1-go.pl.PHodíínáá’ágo bááh dootł’izhí ła’ deeshį́į́ł.
after.a.while-GO bread blue some 1-eat.FMary bimá sání yá ’ata’ halne’.
Mary 3-grandmother 3-for indef.between 3-talk.DINa’azhǫǫshgi díkwíí shį́į́ shaa woobįįh?
hoop.and.pole.game-at how.much 1-to pass-win.INeezdáago ’índa yiyííłtsą́.
3-sit.P-Comp only.then 3-3-see.PNíléígóó díní’į́į́’ shidíiniidgo ’áádóó ’áajigo déé’į́į́’.
over.there-toward 2-look.I 1-3-say.P-GO and.then that.way-toward 1-look.PÓlta’di ndeii’néego ’ashkii ła’ kin bizánághahdę́ę́’ shich’į’ ch’élwodgo bił ’ahídégoh.
school-at 1pl-play.I-GO boy some building-3-around-from 1-to out-3-run.P-GO 3-with 3-1-collide.P
listen
When we were playing at school a boy came running at me around the corner of the building and I collided with him.
bookmark- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- -zánághah aroundfind in Navajo Postposition Lexicon
- -dę́ę́’ from a general location or point in space or time, also out of, off offind in Navajo Postposition Lexicon
- -ch’į’ to, towardfind in Navajo Postposition Lexicon
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon