An example search has returned 50 entries
’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.
there-from 3s-rain.Prog’Adą́ą́dą́ą́’ shá bíighah ’atah ’adishdiłgo ’i’íí’ą́.
yesterday 1-for 3-passing down 1-play.stick.dice.RI evening’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.
long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay’Ákǫ́ǫ́ shił díí’ash.
there 1-with 2sg-go.du.F’Áshįįh Bii’ Tóógóó náádísdzáago dziłghą́ą́’ hanáádeesh’nah.
Salt.Lake.City-toward again-1-go-GO mountain-back again-1-climb.R’Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P
listen
Don’t forget that I put the stew on the stove.
bookmark- ’ííshją́ą́ certainlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- dah up at an elevation, off, static, holdingfind in Navajo Adverb Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- shishkaah put it on a surface (OC)find in Navajo Verb Modes
-deená
Át’ah ’inda shaa náádíídááł.
later 1-to again-2-come.FBéeso bá hooghandi béeso ch’ééh ’adííníshkeed.
money 3-for house-at money in.vain 1-ask.IBéégashii ndahaniihdi dóola ’ayóí ’ánóolin léi’ t’óó bidánééł’į́į́’.
cattle-NOM pl-3-sell.CI-at bull remarkable 3-resemble.N INDEF just 3-1-look.at.PCh’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.
watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.RCh’íníyáá nít’ę́ę́’ t’áá hooshch’į’ łééchąą’í shich’į’ ch’élwod.
out-1-go.P past suddenly 1-to dog out-3-come.P
listen
When I went out, all of a sudden a dog came out to me.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’éghááh go outfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’élyeed run outfind in Navajo Verb Modes
- t’áá hoosch’į’ suddenlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ch’į’ to, towardfind in Navajo Postposition Lexicon
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.PDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past.time mountain-top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.Pdaołbéézh
pl-3DO-2dpl-boil.it.Ideidiłhį́į́h
pl-3DO-3dpl-melt.it.Ididadiiljéé’
pl-3DO-1dpl-start.fire.Pdizhdííłjéé’
3DO-4-start.fire.PDíí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?
this manure-Q where-from 3-ooze.PGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIGohwééh ła’ shaa níkaah.
coffee some 1-to 2-give.OC.Ihadííłtééł
3DO-2-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 2nd person singular
bookmarkhaniłgéésh
3DO-2-cut.it.out.IHoozdodę́ę́’ Łééchąąłgaii bee nááshdááłgo Kinłánídi da’jiyání góne’ sédáago shiyaa haalwod lá.
Phoenix-from greyhound.bus 3-with 1-return.Prog-GO Flagstaff-at cafe into 1-sit.SPN-GO 1-under 3-run.P DISC
listen
Coming back from Phoenix by Greyhound bus I got left behind in the restaurant in Flagstaff.
bookmark- -dę́ę́’ from a general location or point in space or time, also out of, off offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- instrumental
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
háágeed
3DO-1-dig.it.out.PJį́į́dą́ą́’ t’óó k’asídą́ą́’ nihee nahóółtą́.
today just very.nearly 1dpl-with areal-rain.PKǫ’ ’ayóigo bee n’deezdíín ndi doo shiníłdoi da.
fire very 3-with 3-sheds.light.P but NEG 1-3-warm.SPN NEGnaohłé
3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Icarry a ropelike thing around, 2nd person dual
bookmarknáás
nidazhdooleeł
pl-3DO-4dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Fcarry a ropelike thing around, 4th person plural
bookmarknisínílá
3DO-2-carry.a.ropelike.thing.around.Pcarry a ropelike thing around, 2nd person singular
bookmark