An example search has returned 50 entries
’Adeesdíilgo dibé sits’ą́ą́’ dah diijéé’.
3-thunder.P-GO sheep 1-away.from start-3-run.Pl.P’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past NEG 1-eat.P-NEG.GO because soon hunger 1-3-kill.P
listen
Because I did not eat this morning I am hungry now.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
’Asdzą́ą́ Báhoozhóní yinishyé.
woman happy 1-called.NI’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.
long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsayCh’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’iyáánísh hólǫ́?
food-Q 4-exist.NICh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad t’éiyá bee yádeilti’ nít’ę́ę́’.
formerly Navajo language only 3-with pl-3-speak.I pastChidí naa’na’í ’ayóo bídin nishłį́.
tractor really 3-without 1-be.NIChidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?
airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.PDa’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIDa’ Ron saad neiiłkaah?
Q Ron word 3-3-investigate.Idadidiilyįh
pl-3DO-1dpl-melt.it.Fdaohshóóh
pl-3DO-2dpl-brush/comb.it.Ideishóóh
pl-3DO-3dpl-brush/comb.it.Idideidiłjeeh
pl-3DO-3dpl-start.fire.IDíí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?
this manure-Q where-from 3-ooze.PDoozhǫǫgo da’ííłta’ígíí t’éiyá yá’át’éehgo naanish bá dahólǫ́.
satisfactory pl-3-study.P-NOM only 3-good.N-GO work 3-for pl-3-exist.NIGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NIha’át’éejį’
Ha’át’íí biniinaa náníldzid?
what 3-cause 2-fear.Ihaa néelą́ą́’
hadoołtééł
3DO-2dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 2nd person dual
bookmarkhazhniłchaad
3DO-4-card.it.(as.in.wool).IHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?
who DA Q boat 3-4-make.PKin Łánídi daats’í ’éí doodago Bee’eldííldahsinildiísh naniná?
Flagstaff-at perhaps or Albuquerque-at-Q 2-go.around.CIKintahdę́ę́’ łį́į́’ shił nááldlosh.
town-from horse 1-with 3-run.CINa’ahóóhaii Ya’iishjááshtsoh bini góne’ nída’adleeh.
July 3-in 3-into rodeo 3-Pl-SUP-be.RNa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- hanááshyį́į́’ restfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishháásh sleepfind in Navajo Verb Modes
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’ééníssííd awaken him/herfind in Navajo Verb Modes
Naat’áanii bich’į’ yáshti’.
leader 3-toward 1-talk.INádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNdáa’di shizhé’é diné ła’ yił ’ahi’niigą́ą’go bita’ niséyá.
summer.ceremony-at 1-father man one 3-fight.P-GO 3-between 3-1-go.siPNisneez sélį́į’go shicheii nahałáhági ’át’éego nahashłáa doo nisin.
1-tall.NI 1-become.P-GO 1-grandfather 3-perform.ceremony.CI-similar.to 1-perform.ceremony.CI future 3-want.NISam Diné yitah naalnish.
Sam Navajo 3-among 3-work.IShínaaí shikétł’á ’iiyilgo łį́į́’ bikáá’ hasis’na’.
1-older.brother 1-foot-bottom 3-3-boost.P-GO horse 3-top up-1-crawl.PTsxį́įłgo łees’áán ’ánílééh; nimásání nihaa níyá!
quickly tortilla 2-make.I 2-mat.grandma 1.pl-to 3-came.P
listen
Hurry and make tortillas; your grandma is came (to us).
bookmark- tsxį́įłgo quickly, fastfind in Navajo Adverb Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashłééh makefind in Navajo Verb Modes
- -aa tofind in Navajo Postposition Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- nishááh come, arrivefind in Navajo Verb Modes
- goal