An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ shá bíighah ’atah ’adishdiłgo ’i’íí’ą́.
yesterday 1-for 3-passing down 1-play.stick.dice.RI-GO evening’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past NEG 1-eat.P-NEG.GO because soon hunger 1-3-kill.P
listen
Because I did not eat this morning I am hungry now.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá ni’deeshjoł.
from.there 1-return.p-GO horse 3-for pl-1-feed.F-deená
-shą’
-tsąąh
Béégashii yáázh ła’ shibee’í’diidłííd bik’i niní’ą́.
calf one 1-cattle.brand 3-on 3-1-put.NPdadiilbish
pl-3DO-1dpl-boil.it.Fdashiilbéézh
pl-3DO-1dpl-boil.it.PDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíí tsin ’ał’oh neel’ą́.
this stick RECIP-less.than 3-reach.NPDoo łá’í ndi naash’áa da.
NEG one but 3-1-hold.SRO.CI NEGDził bit’áahgi bįįh haalzheeh.
mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CIDził bit’ááhgi bįįh halzheeh.
Mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CIGohwééh doo ndi łikan da.
coffee NEG but 3-taste-good.NI NEGHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.IHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with 3-good.N negHá’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.PHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?
who DA Q boat 3-4-make.PHwééldigóó nda’aznánę́ędą́ą́’ nihahastóí yę́ę ła’ béédaho’dooszįįd.
Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIAre you at Flagstaff or at Albuquerque?
bookmarkKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.RMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PNa’ahóóhaii Ya’iishjááshtsoh bini góne’ nída’adleeh.
July 3-in 3-into rodeo 3-Pl-SUP-be.RNádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNáshdóí yę́ę noonéełgo wónáásdóó k’adę́ę ’ádįįh jiní.
wildcat former 3-die.off.Prog-GO soon nearly 3-extinct.I 4-say.NINidlóóhísh ’éí doodago doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.X-Q TOP or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEGShighan bich’ą́ą́h łeeshch’ih désas.
1-hogan 3-protect ashes 3-1-strew.PShiníbaal doo tó biníkáogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.
1-tent NEG water 3-through-3-flow.O proof.against-NEG 3-1-make.Pshoołbéézh
3DO-2dpl-boil.it.PSitsóí ’ólta’góó dah diigháahgo ła’ béeso baa yish’ááh.
1-grandchild school-toward up 3-start.to.go.I-GO some money 3-to 3-1-give.SRO.U
listen
When my grandchild leaves for school, I usually give him/her some money.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- dishááh start to gofind in Navajo Verb Modes
- Usitative (U)find in Navajo Verb Modes
- yish’aah move it, handle it (SRO)find in Navajo Verb Modes
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon