An example search has returned 50 entries
’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.
there-from 3s-rain.Prog’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.
morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI’Átséétł’éédą́ą́’ lą’í nahoołtą́.
before-last.night many around-3-rain.PCh’ééh déyá léi’ t’óó hanáshyį́į́h.
try 1.go.P since just 1.rest.ICh’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’į́į́góó ch’ééh tádííyá.
fail in.vain 1-go.PDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI Qdidííłhįh
3DO-2-melt.it.Fdizhdiłjeeh
3DO-4-start.fire.IDíí tł’éé’ ’iidííłhosh.
this night 2-sleep.FDoo t’áá k’ad bá’ólta’í sélį́į’ da.
NEG just now teacher 1-be.SPN NEGHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIhadeeshtééł
3DO-1-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 1st person singular
bookmarkhaiilgizh
3DO-1dpl-cut.it.out.PHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.IHágo daaníigo ’áko ’índa ’ákǫ́ǫ́ níyá.
come.here 3.say.P-GO after.that towards 1.arrive.PHágoónee’, t’áá ’ákódí shahane’.
well that’s.all 1-storyHííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.
evening.GO until 1-mix.dough.FK’ad cháshk’eh góyaa tó de ’anool’ąął.
now wash down water up 3-rise.Progk’adę́ę
K’os jóhonaa’éí yich’ą́ą́h ’i’ííjool.
cloud sun 3-protect 3-drift.PKin Łánídi naashnish háálá ’áadi shaghan.
Flagstaff 1-work.I because there 1-live.NIMary ha’át’íísh nayiisnii’?
Mary what-Q 3-to.buy.IMósí yázhí chizhtah yiyah yílwod.
kitten woodpile.among 3-under 3-run.PNa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- hanááshyį́į́’ restfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishháásh sleepfind in Navajo Verb Modes
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’ééníssííd awaken him/herfind in Navajo Verb Modes
Naakaii Bito’gi béégashii bee łá’í ’ídlínígíí bee ’anishtah.
mexican water-at cow 3-with one-unify.P-COMP 3-with 1-among.NINanise’ígíí ch’iiyáán daohsą́ ’áko bee nihits’íís bitah ya’ádahoot’ééh dooleeł.
plant-ÍGÍÍ food pl-2-eat.I so 3-with 2pl-body 3-among pl-3-good.NI futurenideizlá
pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Pcarry a ropelike thing around, 3rd person plural
bookmarkRonshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.IWhat about Ron, is he investigating words? / Is Ron studying words (too)?
bookmarkSha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.
1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.PShik’is bił ’ílyeed ’áko shį́į́ da’diidį́į́ł.
1-friend 3-with 3-drive CONJ 1-Pl-eat.FShilééchąą’í bił na’nishkaadgo jooł bá ’abíńjíshhałgo yikéé’ náádiilwo’.
1-dog 3-with 1-herd.CI ball 3-for 3-1-bat.R-GO 3-after 3-run.R
listen
When I’m out herding with my dog I bat fly balls for him and he chases them.
bookmark- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- accompaniment
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- -kéé’ behind, followingfind in Navajo Postposition Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
Shí t’óó ’ááłk’iis yisháałgo shizhé’é tsékooh gódeg ha’asbą́ą́z.
1 merely SUP-alongside 1-go.Prog-GO 1-father canyon areal-up up-3-drive.PShínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.
1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG
listen
I wanted my older brother to help me but unfortunately he didn’t come.
bookmark- -ká after, forfind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yishwoł run alongfind in Navajo Verb Modes
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- ’áłt’ąą after allfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- nishááh come, arrivefind in Navajo Verb Modes
T’áá ’íídą́ą́’ ła’ nímasii bik’ééłgizh.
already some potato 3-1-peel.PT’áá ch’ééh ’ásht’į́įgo bįįh biyaaghah ’eelwod.
just in.vain 1-act.NI-GO deer 3-around.corner 3- run.away.PTózis biníká dínísh’į́į́’.
bottle 3-through 1-look.XTs’aa’ wolyéhę́ę k’ad t’áá ’íiyisíí bídin hóyéé’.
basket 3-call.NI-past now really 3-without HO-lack.NIYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIyidooyį́į́ł
3DO-3-eat.it.Fyishbéézh
3DO-1-boil.it.Iyiyiigish
3DO-3-make.one.cut.in.it.IÁniid iiyą́ą́ ’áko ndi t’ah dichin nisin.
Recently 1-eat.P even then still 3-hungry 1-want.NI
listen
I recently ate even then I am still hungry.
bookmark- ’ániidígo recently, not long agofind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’áko ndi even so, even thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -t’ah in a recess, pocket or enclosed space, undercoverfind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes