An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ shá bíighah kintahdi tádísháahgo shee ’i’íí’ą́.
yesterday sun proportionate town-at 1-go.about.Prog-GO 1-on 3-sun.went.down.P’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI
listen
I am busy melting some lard.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- dishhį́įh melt itfind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -aa tofind in Navajo Postposition Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- naashá go aboutfind in Navajo Verb Modes
’Akonee’, shą́ą́’ t’áadoo ’ánít’íní nidishní.
see remember NEG 2-do.NI-Í 1-say.I’Áádóó “shiba’ yílwoł”, ní ma’ii, jiní.
and.then 1-ahead 2-run.F 3-say.P coyote 4-say.P’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.
1-eat.O wish hunger 1-3-kill.IAshkii tł’óodi naashné ni. Nit’éé’ bimá aní k’adee’ ’aadéé’ chiíłtsxóoí yilwoł.
boy outside-at 1-play.IP 3-say. past 3-mother 3-say.IP now there-from vehicle-yellow-NMZ 3-moving.fast.Fbik’ídóhdis
3DO-2dpl-wrap.it.around.it.ICh’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.
food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CIChidí na’na’í łęęzh yíyooyił.
tractor dirt 3-3-push.ProgChidí nidabinołtłáád.
car pl-3-2dpl-stop.Idadidiilyįh
pl-3DO-1dpl-melt.it.Fdadiilbish
pl-3DO-1dpl-boil.it.Fdadołhį́į́h
pl-3DO-2dpl-melt.it.Idadínółkaad
pl-3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).Idaohtł’ó
pl-3DO-2dpl-weave.it.Ideidíníłkaad
pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).Ideiidą́ą́’
pl-3DO-1dpl-eat.it.Pdideidííłjéé’
pl-3DO-3dpl-start.fire.Pdizhdííłjéé’
3DO-4-start.fire.PDoo kingóó diit’ash da.
NEG town-to 1dpl-go.du.Prog NEGDíí dibé yázhí yíłtééł.
TOP sheep little 3-2-carry.AnO.ProgGah bikéé’ yishwoł.
rabbit 3-following 1-run.ProgHa’át’íísh náádaadi’ní?
what-Q again-pl-3dpl-say.Ihadadíníilchał
pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).Fhadazhdééłbįįd
pl-3DO-4dpl-fill.something.up.with.it.Phadoołbįįd
3DO-2dpl-fill.something.up.with.it.Phaiigeed
3DO-1dpl-dig.it.out.Phaiilgéésh
3DO-1dpl-cut.it.out.IHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIKintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz
areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.PKénídánííljeehgo, sin ła’ beehódíítał.
shoe.game-GO song some 2-sing.FMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NINa’ashǫ́’ii doo baa nijit’į́į́ da.
snake NEG 3-with 4-bother.O NEGNa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- hanááshyį́į́’ restfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishháásh sleepfind in Navajo Verb Modes
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’ééníssííd awaken him/herfind in Navajo Verb Modes




