An example search has returned 50 entries
’Amásání léi’ dibé yázhí yootééł.
grandmother INDEF sheep little 3-3-carry.AnO.Prog’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Ádihodideesht’ih sha’shin nisingo t’áadoo ’atah haasdzíi’ da.
RFLX-1-get.into.trouble.F perhaps 1-think.CI-GO NEG among 1-say.P NEG
listen
I didn’t say anything because I thought I might get myself into trouble.
bookmark- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’ádihodiisht’ééh get oneself into troublefind in Navajo Verb Modes
- sha’shin perhapsfind in Navajo Adverb Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- haasdziih speak, exclaimfind in Navajo Verb Modes
’Oółháásh lágo.
2-sleep.O don’tAsdzání ní’jookąąhgo kintahdi nijighá.
woman-NOM Rep-3a-beg.I-GO town-at about-3a-walk.Ibik’ídazhdidoodis
pl-3DO-4dpl-wrap.it.around.it.Fbik’ídisoodiz
3DO-2dpl-wrap.it.around.it.PCh’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.
food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CICh’íníyáá nít’ę́ę́’ t’áá hooshch’į’ łééchąą’í shich’į’ ch’élwod.
out-1-go.P past suddenly 1-to dog out-3-come.P
listen
When I went out, all of a sudden a dog came out to me.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’éghááh go outfind in Navajo Verb Modes
- t’áá hoosch’į’ suddenlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ch’į’ to, towardfind in Navajo Postposition Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’élyeed run outfind in Navajo Verb Modes
Chidí nahideeshnih ndi shibéeso ’ádin.
car 3-1-buy.F but 1-money 3-none.NIChidí nidabinóołtłáád.
car pl-3-2dpl-stop.Odadiilyį́į́’
pl-3DO-1dpl-melt.it.PDamǫ́ǫgo tódilchxoshí yishdlį́į́h.
Sunday-GO soda 3-1-drink.Udaołhį́į́h
pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).Idazhdiłhį́į́h
pl-3DO-4dpl-melt.it.Idazhdooyį́į́ł
pl-3DO-4dpl-eat.it.FDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI Qdidiiljéé’
3DO-1dpl-start.fire.Phadeeshtééł
3DO-1-carry.him/her.up.out.of.something.FHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ nishishnish ńt’éé’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.P past neg 1-with 3-good.N neg
listen
I worked in the mine (shaft) last year and I didn’t like it.
bookmark- -dą́ą́’ past timefind in Navajo Postposition Lexicon
- -ne’ behindfind in Navajo Postposition Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon