An example search has returned 50 entries
’Amásání léi’ dibé yázhí yootééł.
grandmother INDEF sheep little 3-3-carry.AnO.Prog’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.
certainly girl little house-from out-3-walk.FAt’ééd na’abąąs yíhooł’ą́ą’go bimá yił ’oołbąs.
girl driving 3-3-learn.P-GO 3-mother 3-with 3-drive.ProgBeeldléí danołtsóós.
blanket pl-3-2dpl-bring.FFO.Ibik’ídadisoodiz
pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.PCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad éí t’ááshxǫǫd t’áá bee yáshti’.
formerly English NEG 1-understand.I NEG | now TOP at.least just 3-with 1-speak.Idadidiilyįh
pl-3DO-1dpl-melt.it.Fdadiilbish
pl-3DO-1dpl-boil.it.FDá’ák’eh góyaa yishwoł.
cornfield down.that.way 1-run.Progdeidíníłkaad
pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).Ideiilzhóóh
pl-3DO-1dpl-brush/comb.it.Idizhdiłjeeh
3DO-4-start.fire.IDíí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo, dádiʼnítįįh.
this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not 3-2-close.gate.I
listen
Don’t let the bull get into the field tonight, so close the gate.
bookmark- Command, negative
- Optative with t’áá ká and lágo
- t’áá ká don’tfind in Navajo Adverb Lexicon
- lágo negative particle used with the optative modefind in Navajo Adverb Lexicon
- Optative (O)find in Navajo Verb Modes
- Command, affirmative
- Imperfective
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
Díí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo.
this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not LÁGODíí yiską́ągo ’íídííłtah.
this tomorrow 3-2-read.FDoo tó tsíídkáá’ dididííkáał da.
NEG water charcoal-on start-3-2-put.OC.F NEGDíí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iilyé, ya’?
today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I QGah bik’ee’ taah yí’áhígóó ’eesbąs.
rabbit foot water 3-into1-drive.Proghadadoołtééł
pl-3DO-2dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fhadazhdoołtééł
pl-3DO-4dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fhainííłchaad
3DO-3-card.it.(as.in.wool).Phaniłgéésh
3DO-2-cut.it.out.Ijidíníłkaad
3DO-4-start.to.herd.them.(animals).Ijidííłhį́į́’
3DO-4-melt.it.Pjííyą́ą́’
3DO-4-eat.it.PNahałtin ládą́ą́’ doo deesháał da.
3s-rain.I in.case NEG 1-go.F NEGNidahastą́ągo k’izh’dóle’ígi ’áhoot’é.
rain.P 4-plant.O.NOM areal-be.Nnidasiilyá
pl-3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Pnideilé
pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Inidiilyeeł
3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Fniłhį́į́h
3DO-2-melt.it.(snow).INíyolgo t’áá ’áko niishch’ił.
wind-GO immediately 3-blink.USaad naashkaahgo baa naashá.
word 3-1-research.CI-GO 3-to 1-go.ProgShá bíighah ’azee’ál’į́įdi sédá.
sun proportionate medicine 3-make.I 1-sit.SPNShą́ą́’ ’ałk’idą́ą́’ baa hwiinít’į́į ni’.
remember long.ago 3-for 3-discuss.I recallShichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.
1-car still 3-good.N later one again-3-1-buy.FShiye’, t’áadoo nikídíltałí.
1-son NEG 2-stomp.IR-ÍT’ah ’abíínídą́ą́’ naanishgóó dah diiyá.
still morning-past work-to up start-1-step.IT’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.
every summer lake-toward again-1-go.RT’áá ká ’ooshháásh.
neg 1-go.to.sleep.Owoo’aal
3DO-2dpl-chew.it.Pwołhį́į́h
3DO-2dpl-melt.it.(snow).Iyiilyį́į́’
3DO-1dpl-melt.it.(snow).PYiską́ągo Na’nízhoozhídi, háádish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
Where do you want to eat in Gallup tomorrow?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- háá-P.ENCLITIC wherefind in Navajo Questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modes
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes